Radiografisk provning (RT) är en mycket vanlig metod som används för att hitta defekter inne i ett material. Man använder röntgenradiografering med röntgenrör eller gammaradiografering med radioaktiv isotop för att stråla igenom ett material. På baksidan placeras en film som framkallas. Eventuella defekter som finns inne i materialet avbildas på filmen som sedan utvärderas.
Metoden kan användas på i stort sett alla material som ska kontrolleras. Det kan vara stål och smide, gjutdetaljer, smidesprodukter, svetsade produkter, kolfiberlaminat mm, och används både vid tillverkning och tillståndskontroll.
Vid röntgenradiografi används röntgenstrålning som skapas på artificiell väg i ett röntgenrör. Vid gammaradiografering används gammastrålning som är naturlig och kommer från radioaktiva isotoper. Gammastrålning har i regel kortare våglängd, dvs högre energi och används därför vid provning av material med större tjocklek, men det finns även isotoper med lägre energi som kan ersätta konventionella röntgenrör.
Ett alternativ till konventionell radiografering är digital röntgen. Man använder sig fortfarande av en strålkälla men istället för film så används en typ av bildplattor som scannas in i en dator eller paneler som är kopplade till en dator.
Denna teknik kommer att ersätta den konventionella tekniken mer och mer i och med att
den blir mer tillgänglig, upplösningen blir högre och accepterad.